Första samtalet med host-family
Alltså wow. Känner mig helt uttömd på energi efter idag. Vid 23 tiden ringde det på Skype, panik, haha alltså de som känner mig här hemma vet att jag inte är den som pratar i telefon utan vill mötas upp. Detta är ju dock inte så lätt när den man vill ha en diskussion med bor på andra sidan Atlanten. Så det ringde, jag svarade & vi pratade (eller mest hon, jag var såå nervös, fick inte fram meningar i rätt sammanhang and soo on.) hon var sååå trevlig & Easy-going. Det märktes att hon gjorde detta mycket för att hon vill dela med sig av sin kultur till au-pairen & inte bara för att au-pairen ska få slita. Väldigt trevlig. Men var som sagt dönervös. Vi pratade iallafall i 50 minuter innan mitt Skype valde att gå in i offline läge. Fick strula men fick tillslut tag i henne igen, pratade ytterligare 20 minuter. Nu är de gjort, första samtalet, check! (Bilderna ljuger lite eftersom jag aldrig fick ett samtal från den svenska au-pairen i Houston. Den host-mamman jag pratade med nu bodde som sagt i Illinois)
